Vilken underebar helg, jobbar fredag, lördag och söndag. Haha. Men idag är det lördag så nu är helgen snart slut iaf. Igår bangade jag krogen i alla fall, Tessan och Anna fick röja själva och de gjorde de nog så bra så. Själv så styrde jag kosan mot lugnare trakter nämligen stora sundby, för att umgås med Göteborgarna som hade kommit hem och ha någon att titta på Let's dance med. Haha.

Så när jag kom hem så satt Georg och tittade på Lejonkungen, ingen chock där inte. Jag satt och tittade med honom och han satt och berättade precis vad som skulle hända när. "Åhh nu är det så kul för nu slår apan Scar i huvudet". Självklart visste han vad apan hette men det minns ju inte jag. Sedan åkte vi till Fyrby och lekte korvkiosk. Georgs och Claras grillbar serverade korv så det stod härliga till. Vi hade dock ingen grillad korv. Men vi hade kokt, stekt och starköl och det är väl egentligen det enda som behövs för att en fredag ska bli lyckad. Sedan var det ju dags för Let's dance och självklart hejade Georg på Karin och Matte. Och jag hejade på Karl Petter, som mamma säger när hon ringer och röstar på honom: Vi bönder vi måste hålla ihop. Kan påpeka att det är med viss ironi. Men hon röstar på honom.

Karin och Matte fick ju sämst poäng igår så Georg fick gå och lägga sig så att han inte skulle se om de åkte ut. Eller så är det för det var så sent på¨vällen och han bara är fem år. Men de åkte ju inte ut i alla fall. Förra gången Karin åkte ut Let's dance så sod Georg med ett kort på Otto i famnen och grät ösom för att Karin hade åkte ut och ömsom för att Otto hade dött typ två år tidigare, han var helt förkrossad. Det är inte lätt att vara liten.

Jag somnade självurmattade och sov som en gris. Inatt fick jag dock ett meddelande där det stod: Leker livet? Jag kan dock inte riktigt bbestämma mig för vem det är ifrån då man mobil fått spunk. Så jag tror att den visar fel avsändare. Så jag låter den frågan förbli obesvarad. Eller jag ska svara på den föresten. Livet leker då och då när man inte tänker för mycket, livet lekte med mig när jag var barn. Inga bekymmer. Men med åldern kommer väl bekymmer. Så svaret är obestämt, ibland leker det men oftast inte. Pessismistiska jag.

Men just nu känner jag mig relativ positiv, jag ska till Madde nästa helg, jag har bestämt mig för att hälsa på Jessica och Frida i Norge och så ska jag till Hanna i maj. Och när man umgås med sina vänner leker livet alltid!!!!