Hallå på er,
Jag har massor jag vill berätta men jag är inte helt i slaget just nu. Jag tror jag helt enkelt får ta en liten paus och hitta lusten igen för just nu har jag inte lust med någonting. Jag är nere på grund av olika orsaker, främst tror jag det beror på att jag saknar pappa och att jag ska fytta hem. Hjärnan tar tid på att anpassa sig till fakta. Jag ska flytta hem och pappa finns inte längre det är så enkelt.

Men jag kommer tillbaka, och är glad och festlig igen inom kort räknar jag med. Nu ska jag i alla fall snart och träffa min och Eva Maries nya PT, lite sent att börja med beach 2011 nu, så vi börjar i god tid med beach 2012. :)
Ha det bra så länge!

Ikväll saknar jag min pappa.

Jag har börjat fundera på döden och att jag kommer att dö i större utsträckning. Döden skrämmer mig inte lika mycket längre. Men visst vore det snudd på onormalt att fylla i Livsarkivet vid 23 års ålder när man är frisk?

Times goes by so slowly, for those who wait. No time to hesitate..

När man behöver fundera över sitt eget beteende eller tanker som är lite tvivelaktiga så säger man i Norge att man ska gå i sig själv. Igår så ringe mamma med en udda åsikt hon hade och jag käftade lite på henne och bad henne sedan att gå i sig själv.

Idag måste jag gå i mig själv. Jag accepterade en friendrequest idag från en bekant från gymnasiet. Så ser jag att hon jobbar för Greenpeace och är big fan av Djurrätts alliansen. Jag känner mig som en ganska tillåtande människa. Folk får vara veganer och pälshatare om de vill för mig. Jag köper inte päls själv och köper svenskt kött i 99 % av fallen när jag är i matbutiken.

Men nu såg jag att hon gillade dessa två organisationer och till och med jobbade för en av dem och jag kände såhär: borde vi vara vänner? Vad kan vi ha gemensamt? Jag gillar inte att hon gillar organisationer som aktivt förstör för människor, egna företagare... Om man ska förändra ska man jobba för det på ett tillåtet sätt.
Tycker ni jag är crazy som inte riktigt vill vara vän. Borde jag gå i mig själv?

Okej totalt har jag haft bil lite mer än ett år. Har vart trevligt många gånger men också många gånger mindre trevligt. Som när jag åkte hem från Norge och bilen dog tre gånger på motorvägen, som när jag körde av avgasröret på julafton, som när ag totalkvaddade bilen i en älgkrock. Nu har jag mina svarta faran fungerar fint trots diverse missljud. Idag när jag åkte hem från jobbet fick jag punktering. För tredje gången i mitt bilägande liv. Som de säger i Norge: Er det mulig???

Jag kastar snart in handduken jag alltså.