Okaj (som Georg säger okej när han pratar göteborska) såhär ser planen ut:
- Först göra färdigt teoridel och inlending till mutt blivande fördjupningsarbete
- När jag är klar med det får jag belöna mig med mitt sista påskägg
- Sedan packa och bränna en skiva
- Ta och fräscha till mig
- Sätta mig i bilen och köra till Larvik och Michelle

I Larvik räknar jag med att det inte är snö som det är här. Och så räknar jag också med att det är riktigt fint väder hela dagen imorgon. Men på yr.no såg det helt ok ut imorgon. Idag regnar det där.
Nej, dags att sätta fart då.

Får svar från min lärare:
"Det verkar vara en bra uppgift."

Då får vi anta två saker:
Antagande ett: Jag inte är så dum som jag tror,
Antagande två: Att min lärare inte är något för att skriva längre mail och sväva ut lite.

Äsch vad trist det är att studera på distans jag har väl aldrig kännt mig så dum. Jag känner mig inte så himla smart när jag läser i boken heller. Men när jag ska läsa vad jag ska göra i mina uppgifter det är då jag känner mig dum. Nu mailade jag min lärare och avslutae mailet med: Är jag helt ute och cyklar nu?
Om jag skirver ite festliga mail till honom kanske han tycker mer om mig och hjälper mig mer? Jag är nöjd att jag har läst färdigt veckans dos av biologi annars, ska läsa det en gång till idag och göra veckans närvaroprov idag. Sedan imorgon före jag åker till Lavik så ska jag jobba upp en plan för mitt arbete som jag är helt ute och cyklar med. Sedan ska jag ta hela helgen ledigt från att tänka på biologi.

Jag tror stunder att distansstudier inte är något för mig. Men sedan får jag lute uppmuntran och inser att jag är inte van. Jag har inte kommit in i det. fast jag vet att jag hade gillat att läsa det här på riktigt. Att ha ett ansikte på läraren jag har. Ställa hur mycket frågor jag vill utan att skicka mail i ny och ne liksom.

Annars idag är planen att leta på min skiva från Tanzania som jag köpte där så jag har något att lyssna på på vägen till Larvik. Och så ska jag diska och börja packa så smått. Gläds åt att komam iväg en helg måste jag säga, gläds också åt att ha en del av helgen här hemma med. Allt jag inte gläds åt i livet är ta mig tusan biologi.

I torsdag berättade jag för min chef att jag ska flytta till Sverige igen. Jag har insett att jag kommer lämna min vardag som jag älskar här bakom mig och ger mig ut på nya äventyr. Jag kan inte bestämma mig om jag är modig eller dum. Just nu känner jag mig bara dum. Jag får ångest redan nu när jag tänker på att jag ska flytta hem.

Hur ska du veta om ingen lärt dig hur
hur ska du våga chansa
du som aldrig haft nån tur

Min stackars lilla wingy har skadat en vinge och orkar inte följa med på konsert ikväll. Och nu vill jag inte åka med någon annan heller. Så vi kastar biljetterna i sopen, slänger ihop lite chili con carne till vingen och åker dit och tar hand om henne. Sedan hade jag visst lite Ben and Jerrys i frysen med. Nu blir hon säkert jätteledsen.

Trist att jag blir irriterad när andra inte uppdaterar när jag inte ens klarar att uppdatera själv. Okej så jag har haft en del för mig de senaste dagarna då.
Igårkväll var jag ute och åt med Wingys pappa, pappas sambo och Wingys brutter. Himla mysigt det där. Vi åt på ett himla najs ställe på Grönland. Visst var det på Grönland på Wingy? Sedan gick vi och satt oss på en bar och klurade på gåtor. Ja det gjorde vi på riktigt. Carinas familj gillar tydligen gåtor, jag kunde bara den här: Hur vet man att det är en mus i klylskåpet? Ostbågen står utanför. De tycktenog inte den var så himla kul eftersom att motorcykel inte kallas båge här i Norge och att det inte heller heter ostbåge...
Men jag fick höra en gåta om tog 100 år för mig att klura ut: En pappa och en son är ute och kör bil De kraschar och pappan dör. Sonen hamnar på sjukhuset. När doktorn kommer in säger doktorn: Detta är min son. Hur kommer det sig? Den är ganska logisk nu, men den tog verkligen hur lång tid om helst att komma på det för mig. Jag målade både upp otrohetsscenarier och spökscenarier.
Mysigt att de höll på med gåtor i alla fall. Åkte hem och sov efter middagen, jag var så snuskigt sliten. Sov 12 timmar inatt och kände mig ändå halvdöd när jag vaknade.

Ikväll har jag jobbat med Jane. Var hemma hos henne och åt i pausen med hennes nya svenska pojkvän som hon träffade på Kiel-båten. Sedan släppte jag hem henne tidigare och stämplade ut henne. Allt för kärleken. Hon skulle släppa hem mig tidigare lovade hon när jag var nykär. Som om det kommer hända inom de närmsta åren...

I torsdags såg jag för första gången den här musikvideon. Jag har ju hört låten men aldrig sett den. Kjekk karl ass.


Imorgon ska jag jobba dag och sedan ska jag och carina uppleva hennes födelsedagspresent. En konsert med den här fantastiska sångerskan.


Nej om jag skulle ta och sticka iväg oc jobba lite nattvakt då...

Har haft en kön dag idag med. Och Anna om en dag är kön är den precis så som den ska vara. Intressant att du ser att jag skriver kön men inte att jag inte skriver svart katt...

Började dagen med spinning, tyvärr var motivationen inte med så det gick sjukt dåligt. Jag satt och ondgjorde mig över allt. Om jag känner att jag inte klarar att ge allt blir jag sur. Jag skyller på musiken eller spinninginstuktören. Idag var det musiken, har då aldrig vart på spinning till BSB eller Coldplay. Men dte var bättre än musiken på julspinningen i alla fall. Har aldrig vart med om maken till dålig musik. Nej då jag räknar med att jag ska vara bättre nästa gång.

När jag kom hem efter tärning vid tolv så käkade jag lite havregryndsgröt. Jag är riktigt stolt över mig själv att jag äter gröt varje dag till frukost trots att jag inte är förtjust i det. havregryndsgröt med färskfrukt varje dag. Äter det enkom för att jag står mig längre på det. Om jag äter mackor så blir jag dödshungig cike en timme före lunchen och det funkar inte. ja, ja eftergröten idag skulle jag bara vila ögonen en stund då. Och vaknade tre timmar senare. Så. Jävla. Typiskt. Mig.

Ikväll var jag hos Carina och snackade skit. Käkade sushi och sjokoladekake med. Världens godaste sjokoladekake med. Okej inte lika gott som kladdkaka men gott var det. Nu ska jag ta och jobba en natt och en dag sedan får jag se hur det blir imorgon. Är medbjuden på äventyr i byn men jag jobbar ju tidigt på fredag. Man måste ju försöka vara en ansvarstagande vuxen ibland med.
Samtidigt så vill jag att min sista tid i Norge ska bli så spektakulär som den bara kan bli så det är inte omöjligt att jag hoppar på lite äventyr.

Och jag ha fortfarande inte bestämt vilket barndomsminne jag ska berätta om. Någon som har ett tips. Eller kanske ett eget minne de vill berätta om?

Nästa punkt på listan är att skriva om ett barndomsminne. Det är svårt att välja ut ett bland alla fantastiska. Att växa upp på en gård på landet med mamma som var hemma det var perfekt för mig. Jag kan inte välja bland alla lyckliga minnen men jag ska nog komma på ett under kvällsvakten att skriva om.

Annars har dagen vart lugn och kön. Vakande sent. Såg på Solsidan och ett avsnitt av Modern Family. Jag älskar bägge de serierna, skrattar halvt ihjäl mig. Serier om knäppa familjer är bäst, kanske för tat man växt upp i en själv. Målde också mina naglar knallgröna, lär få en del kommentarer av brukarna för det. Alla får kommentarer för olika saker på jobbet, och jag får det ofta för mina naglar. Tack och lov brukar de gilla dem. Speciellt när de är i riktigt knalliga färger. Jag älskar verkligen knalliga nagellack.

Dags att fixa sig till jobbet då vänner. Ha en fin kväll. Det ska jag i alla fall.

Med idag så är det 75 dagar sedan jag förlorade pappa. Att tiden kan gå så fort och så långsamt samtidigt. Att jag kan vara så lycklig trots att min pappa inte lever. Att jag ibland påminns om smärtan. Jag minns när mamma, Lisa och Tessan klev ur bilen som skulle hämta mig vid tåget. Och jag insåg att ingen är hos pappa, de är rödgråtna. De kunde bara betyda en sak. Jag minns att jag jag svor, grät och sparkde i backen utanför tågstationen.

Jag minns när jag fick åka och träffa honom sista gången den 6:e januari. Han var kall men fin. Jag satt och höll honom i handen och visste inte vad jag skulle säga. Jag sa bara om och om igen att jag älskade honom och han vat världens bästa pappa. När jag höll i hans hand värmde jag upp den med min egen kroppsvärme och då trodde jag bara att han sov. Det värsta jag har gjort i hela mitt liv var att lämna honom på rummet ensam.

Förra gången jag var hemma begravde jag min pappa. Nästa gång jag ska hem ska han urnsättas. Det ska bli skönt när allt är slut. och jag bara kan ta en promenad till papsen och tända ett ljus och berätta vad som händer i livet. Min snälla lilla pappa som togs från mig alldeles för tidigt. Redan för flera år sedan.

I min lista på 10 saker ni inte vet om mig skrev jag att jag inte minns min första kyss. jag var helt ärlig och det är synd. Alla borde minnas sin första kyss. Jag minns inte, jag kan inte ens gissa när det var eller med vem. Trist är ordet. Nu undrar jag hur jag ska kunna ersätta den här historien med en annan relevant historia som har samma spänning. Frågan är hur stor spänning det var i det ögonblicket. Antagligen var jag inte särskilt nykter och killen var antagligen ingen jag skulle kyssa i nyktert tillstånd.

Så det finns tyvärr ingen fin historia kring detta. Och ingen bra historia som kan ersätta den heller. Men det finns en festlig sång om första kyssar...

Idag påbörjades min distanskurs i biologi a. Idag fick jag också studielitteraturen på posten. Ett litet steg för människan men ett bauta steg för mig.

Here comes the future...

Trist att jag skrev i mitt inlägg som saker man inte för göra på 1:a daten: Om du ser en svart gå över vägen, spotta inte över axeln eller kasta salt. Eller vad du nu gör är du ser en svart katt gå över vägen. Om du måste får du gå på toaletten och göra det.
Det är tirist att jag bara skrev svart i första meningen, för om jag ser en färgad människa gå över vägen spottar jag inte över axeln. Kastar inte ens salt. Men nu är blogginlägget rättat och allt är frid och fröjd.
Men varför sa ni inget till mig? Tror ni att jag är rasist eller???

Vilken härlig dag
Man blir härligt glad
Hela livet ler
kan ej önska mer
Alla pojkar små
Blir så söta då
Över hela stan
Solsken hela dan

Solen oc våren gör något med mig. Jag har bara gått runt och flinat och vart lycklig hela dagen. Jag sa till carina och Hanne att jag var lycklig helt utan anledning, men sedan insåg jag att et finns massor av anldningar att vara lycklig. Som att jag har jobbar med Hanne och Carina idag. Vi har vart och tittat på en pefekt lägenhet till Carina, och dne är granne med Hanne. Efter jobbet var jag och Carina hos hennes bestefar och åt sjukt goda våfflor med henne familj. Våfflor med hallonsylt och brunost, det är grejer det. Sedan har det vart vårväder idag. Jag drack vin igår och var inte bakfull idag. Jag älskar mitt liv som det är just nu. Om jag kunde pausa och leva nu för alltid.

Jag drömmar ju om en hel massa grejer som alla andra. Ena sekunden drömmer jag om att bo kvar här i Norge hela livet och ha det så super bra som jag har det här. Sekunden efter sitter jag, Carina och Hanne om att flytta till Øksfjord och jobba två veckor, vara ledig fyra och resa som tusan under minst ett år. Det är den perfekta drömmen. Om jag jobbar två veckor är ledig fyra så har jag massor av tid att resa, både hem och ut i världen.

Jag drömmer ju titt som tätt om att resa med. Resa är något som har legat på en ganska medelmåttig nivå i mitt liv. Jag har rest en del men vill resa mer. Jag drömmer om att se flera länder i Afrika och resa i Sydamerika. Jag måse dock lära mig spanska före jag tar mig an Sydamerika. Och rik.
Men något som har gått upp för mig är att jag nu ska satsta på att studera och sedan får jag försöka att ta tag i reandet igen när jag är klar.

Men det som är den stora drömmen är väl egentligen att jag ska bli läkare, hitta kärleken och få små perfekta barn. Sedan har jag ju en hemlig dröm om att göra politiskkarriär med. Men det blir när jag är färdigutbildad. Minisiter av något slag skulle passa mig va? Stadsminister? Eller utrikesminister kanske? Partiledare så klart. Spännande det låter, mitt framtida liv. jag vill alltid fortätta ha utmaningar och lära mig nya saker.
Sedan drömmer jag ju också om att jobba för någon organistion när jag är läkare med. Typ Läkare utan gränser, jag vill göra skillnad.

Okej summan av kardemumman är att jag vill bli läkare, resa och ha ett allmänt bra liv. Och så vill jag göra skillnad både som läkare och politiker.

Vilka präktiga drömmar jag har. Den närmsta framtiden drömmer jag faktiskt mest om att ha kul. Jag drömmer om en wingmanfylla. En lyckad midsommar. Att jag ska få ett gäng norska jenter att dra till Kiel med mig när jag fyller. Om en lyckad semster med sol, häng och somriga drinkar. Att jag ska vara motiverad att gå på sats flera gånger i veckan. Jag drömmer om en lyckad vecka hemma över Valborg. Häng med bästaste John och Georg. Att jag klarar biologi a som en dans.

Jag är en drömmare. Jag drömmer hela tiden om nya storslagna projekt i mitt huvud. Varje dag är det något nytt jag vill göra med mitt liv. Men vi får se vad det blir. Hela den här grejen blev luddig eftersom att jag inte har en fast plan med mitt liv. Det får bli som det blir...

Men mest drömmer jag nogom att göra skillnad och att ha ett par stycken som älskar mig.

Jag bara måste inleda med den här refrängen:
Cause' I'm a picker
I'm a grinner
I'm a lover
And I'm a sinner
playin' my music in the sun
I'm a joker
I'm a smoker
I'm a mid-night toker
I get my lovin' on the run

Jag har ju en hög med dåliga vanor och laster. Det kommer inte bli kul, men jag ska vara ärlig. Jag tänker dock inte sitta och rannsaka mig själv för att jag komma på det. Jag tar dem som dyker upp just nu. Håll i hatten.

Jag röker, inte mycket men jag gör det. Hoppas för allt i världen att mamma inte läser det här. Och om du gör det mamma ska jag säga dig att jag inte ens tycker det är gott och att jag inte ens röker tio cigg i veckan. Det är mer om det är fest eller om jag jobbar med någon härlig rökare på jobbet. Jag har dålig diciplin, när det gäller precis ALLT. Träning, mat, städning, ringa upp, betala räkningar i tid... You name it. Jag överäter, inte mer om det. Jag är svartsjuk. Jag snackar skit om folk jag inte gillar. Jag fäller aldrig ner toalocket. Jag undviker konflikter. När jag dricker dricker jag ofta lite för mycket. Jag är dålig med pengar, väldigt dåligt. Ordspråket: Pengar är runda för att de ska rulla har jag tagit fasta på.

Men för att väga upp det här ska jag idag: laga en fin middag. Betala räkningar. Få tag på kurslitteratur till min biologikurs. Diska. Ta reda på tvätt. Och jag skulle vilja dammsuga men jag vet att jag inte kommer göra det.

Thats's me, take it or leave it.

Hade egentligen en ganska perfekt dag igår. Började med en lång och ljuvlig sovmorgon. Sedan ringde Carina och väckte mig och vi diskuterade lägehetsköp. Det är ett hett ämne hos oss just nu. Sedan åt jag en lång och härlig frukost framför ett gammalt avsnitt av Greys anatomy.
Sedan åkte jag och Carina och letade efter en biltvätt som vi tror är bra. Eller letade efter ev biltvätt, vi åkte mest och såg på lastbilar. Vårt nya intresse, vi ska göra ett lastbilsquiz så småningom. Middag intogs på Roma dä vi skev en lisa på 25 saker man inte får göra på 1.a daten. Den listan kommer dyka upp här på bloggen.
Vi var väldigt prdoduktiva igår, vi var också inne hos carinas bestefar (morfar) så nu är vi bjudna dit på söndag på våfflor. Hurra!
Kvällen spenderades hos Alex där vi åt kake, ost och kjeks och tittade på Bingo Banden (Penisonärs jävlar) och Roast på Chat Noir.


Sedan avslutade vi kvällen med en spontan sleepover. Vilket ledde till att det blir en spontan sleepover ikväll med. Hurra igen!

En vanlig dag hos mig, det finns ju flera olika aletnativ. Alternativ ett är ju om jag jobbar dag och aletnetiv två om jag har ledigt eller jobbar kväll.

Alternativ ett
Tanken är att jag ska gå upp senast klockan 07.00 för att gå till jobbet 07.30. Då ska jag hinna klä mig, borsta tänderna och när jag äter gröten kollar jag facebook och bloggkoll. Kläderna jag ska ha på jobbet lägger jag fram kvällen före eftersom att jag sparar kanske tre minuter på morgonen då. Jag är extremt morgontrött.
Jag går och jobbar, på förmiddagen på jobbet är det ett rally i att dela ut mediciner, duscha folk och hjälpa dem med morgontoalett. Lunch blir alltid härligt häng, nästan alltid med wasas havreknäcke och leverpastej... Sedan är det nerförsbacke, mellan klockan 13.00 och 15.00 är det eftermiddagsbesöken. De softa besöken, värma middag och folk och kanske ge mediciner till någon.
Efter jobbet kommer jag hem, käkar mellanmål. Kollar facebook och bloggkoll igen. Förhoppningsvis har jag träning eller häng med någon inbokat på kvällen. Oftast är det faktiskt träning inbokat nu för tiden. Jag älskar det! Efter träning eller vid häng lagas det middag som intas i min favoritdel i mitt hem; soffan. Om jag är själv spenderar jag tiden framför tv:n med datorn i knät. Jag lägger mig tidigast klockan 23.00. Ofast senare. Jag är verkligen nattuggla.

Alternativ två
Okej, alternativ två är antingen att jag jobbar kväll eller har ledigt. Om jag jobbar så har jag alltid planerat att jag ska träna före jobbet. Jag satsar på att gå upp senast nio och gå och träna. När klockan ringer stänger jag av larmet inser att jag inte har lust att träna och somnar om. Oftast vaknar jag strax före tolv igen då. Samma scenario om jag är ledig. Om jag jobbar, lagar jag en frukost/lunch och käkar den framför facebook och bloggkoll. Tar en dusch och knallar till jobbet.
Om jag är ledig försöker jag ganska ofta tvätta. Sedan vill jag träna på eftermiddagen och hänga för fullt med någon. Samma scenario som om jag jobbat dag.

Skillanden på om jag jobbar dag och är ledig hela dagen är att jag oftast sover och frukostar bort hela den tiden jag är på jobbet i vanliga fall. Den ena dagen är liksom den andra lik. Ofast så tränar, äter, facebookar jag och hänger. Det är det mina dagar jag går i. Och jag gillart!

Jag är en ganska öppen människa, så det som ni inte vet finns det kanske en anledning till men jag ska göra ett försök.

1. Om jag var tvungen att leva på något resten av mit liv skulle det vara Wasas havrekäcke med leverpastej och smörgåsgurka. Och Pepsi max eller Cola zero.
2. Jag minns helt ärligt inte vem min första kyss var. Det är trist.
3. Jag är en supersnokare. Kollar alltid upp folk på facebook och om de har bloggar. Jga gillar att ha koll helt enkelt.
4. Ögonbryn på tjejer är viktigt för mig. Jag stör mig på fula ögonbryn och blir innerligt lycklig när jag ser att mina ögonbryn är snygga på en bild. och jag älskar att noppa och forma andras ögonbryn.
5. De allra värsta ljuden jag vet är när folk biter i gaffeln när de äter och ljudet som uppstår när man drar isär bomullstussar.
6. Jag känner mig nästan alltid utanför även fast jag vet att jag inte är det.
7. Jag önskar mig en hund, men tror att jag skulle tröttna på den.
8. Har alltid vilja prova att ha en sådan där bebisdocka hemma, för att prova hur det är att ha barn liksom.
9. Jag har alltid velat ha ett hus på landet med massor av ungar och djur och en snygg handyman.
10. Jag blir ofta betuttad i människor som kan något som jag inte kan. Det kan vara allt från han psykologen som höll psykiatrikursen eller en sjukt bra spinngingledare.

I Norge kan man säga att man är i tankeboxen när man funderar på något. Så klart låter det mer äppelkäckt på norska. Men just nu är jag i tankeboxen oxh funderar över en grej. Och nu måste jag förstås lufta tanken med er kära läsare och se vad ni tycker.

Okej så här är lite background. En av mina kollegor som är änka sedan cirka ett år har hittat kärleken. Och nu är alla så glada för hennes skull. Jag med, utan att ljuga kan jag säga att jag är välidgt glad för hennes skull. Hon strålar verkligen. Men nu säger alla att om någon förtjänar att hitta kärleken så är det hon. Det är det som får mig att fundera, förtjänar någon kärlek mer än någon annan?

Jag har funderat och tänkt på olika personer som förtjänar att hitta kärleken. De som inte har den alltå. Det kan vara änkor/änkemän, den eviga singeln, den som hoppar från relation till relation, den skilde. Jag är en av de eviga singlarna men eftersom att jag är ung och trivs ganska bra med att vara singel så är det inte så att någon önskar att jag ska träffa någon. Men om jag gjorde dte skulle de säkert bli glada för min skull. Men skulle de säga att jag verkligen förtjänade det?

Vi har en på mitt jobb som är singel i 40 års åldern, inga barn och jag har inte hört om någon längre relation i hennes liv. Jag skulle bli glad av hela mitt hjärta om hon hittade någon. Men sedan tänker jag: letar hon? Vill hon ha någon mer i sitt liv? Kanske är hon 10 ggr nöjdare jag är med att vara singel.
Sedan har vi de skilda med som har barn. Då unnar jag plötsligt den som är utan barn mer att hitta någon att dela sitt liv med. Är det enkom för att de har vart gifta och haft kärleken en gång. Då kanske de saknar den mer än den eviga singeln.

Sedan har vi den som hoppar från relation till relation utan att hitta rätt. Förtjänar kanske inte den kärleken mest för att hon/han aldrig hittar rätt? Den personen förtjänar väl verkligen att hitta en stabil person som den kan leva med.

Sedam har vi då änkan/änkemannen. Den som jag ntar har levt i en ralativt bra relation för de inte var skilda när parnern dog i alla fall. De har gått igenom det värsta som finns, förlorat någon som stått dem nära. Förtjänar de då kärleken för att kunna gå vidare? Eller förtjänar de den mindre eftersom de faktiskt fått uppleva kärleken.

Sedan kanske en del anser att inte våldtäktsmän och pedofiler förtjänar kärlek heller. Jag funderade lite på det, och de kansk verkligen förtjänade kärleken före de gjorde allt dumt.

Hänger ni med på mitt resonemang? Jag tror faktiskt inte att någon förtjänar kärlek mer än någon annan. Nu när jag refererar till kärlek menar jag alltså en parrelation. Jag tycker att alla som önskar sig kärlek ska få det. Och det i massor. De som trivs med att vara singlar ska vara det. Vad tycker ni?

Eller så lägger alla all sin kärlek på mig...

Vad är det för människor som bråkar via facebook-statusar? Dagens träning blev att göra en inbakadfläta. Trött i armarna nu.Konstigt med inbakadfläta och sidecut men så himla skönt att bli av med håret.

Jag har alltså två systrar. Ingrid Elisabet som är 26 år, inne på det 27. Och Maria Teresia 24 år, inne på 25. Eller som alla känner dem; Lisa och Tessan.
Lisa min duktiga storasyster som flyttade till Thomas när jag var 15 år och nu äntligen är färdig med sina studier till lärare och har en jobb som är "riktigt" som hon själv säger. Alltså ett jobb efter hennes utbildning. Lisa är en riktig husmor. Hon bakar, städar och lagar mat. Jag önskar jag hade en sådan ordning som hon har. Ett av Lisas största intressen är historia, och hon kan sådant som jag aldrig ens hört talas som. Som att hon hela Sveriges tronföljd, bara det är ju en stjärna i boken. När vi var små var Lisa den lite försiktiga om var rädd för clowner. Sedan minns jag att jag att jag tyckte att Lisa hade så himla häftiga pojkvänner. Och så var jag kär i alla killar som gick i Lisas klass, lite status är det trots allt att vara 4 år äldre.

Tessan min impulsiva och snälla storasyster. Jag tror egentligen inte Tessan har ett ont ben i sig, hon är den som kan prata på vem som helst och verka intresserad. Tessan var den vilda av oss i tonåren, men är nu en fantastisk mamma till min underbara John. Tessan är av eller på, antagien har hon världens mest välstadade hem eller världens stökigaste. Antigen är hon överlycklig eller skitarg. Jag och Tessan pratar i telefon mycket, när hennes telefon ringer tror John alltid att det är moster. Hon pratar nog ganska mycket med sin andra syster i telefon med. Lilla T är den praktiska av oss, hon jobbar med kroppen och med djur. Tessan älskar att lära mig att mjölka kor, och snart är jag en riktig hejare på den. Tessan lever livet med villa, volvo och katt med David och Jonte. När Tessan var liten var hon den vilda av oss som slog hål i huvudet och grejer. När hon var tonåring var hon den revolterande som gjorde det ganska enkelt för mig att slå runt, eftersom att jag var aldrig värre än Tessan ändå.

Jag minns min barndom som ljus. Full med lek och skitiga knän. Så klart var det tårar och slagsmål, men det hör väl lite till att vara syskon. Jag har lärt mig att bråka och lärt mig att jag inte kommer först jämt. Jag är så otrolgt glad för mina syskon och att de blev som de blev. Vi är alla tre ganska lika egentligen. Jag är tacksam för mina systrar och vet att jag inte skulle vart i närheten av en sådan människa jag är utan dem. Mini-Me you complete me.

Det tristaste är kanske att det inte finns någon bra bild på oss tre systrar. Det ska bli vårens projekt. Ja, eller det finns fotografbilder men de sitter på väggen hemma hos mamma.

En syster
Av: Siv Andersson

En syster är ett stöd
och en hjälpande hand.
Hon är bunden till dig
med ett kärleksfullt band.

Som lilla… eller stora…
är hon dig ganska lik.
Hon finns i många minnen
och hon gör din levnad rik.

Det känns tryggt att hon vet
varifrån du kom,
att hon ser vad du gör
och att hon bryr sig om.

Med henne kan du dela
både sorger och skratt…
En syster är en gåva
– en ovärderlig skatt.

En syster är en liten bit
av barndomen som
aldrig kan gå förlorad
/Marion C Garretty

Men kläderna. What's up med det liksom?

Nu måste jag sova så att jag orkar spinna imorgon.

Herregud vad jag älskar skotska. Men man måste ta mig tusan spetsa öronen.

Måste åka till Skotlad, England och Dublin och gå på stand up. Där är verkligen de bästa. och kanadickerna med. Helfestliga, jag såg just på på lite stand up på tv, en kanadick som drev med svenskar. Jag dog lite av skratt. Minns dock inte vad han hette. Jag ska leta upp honom.

Hurra, Carina och jag har hittat en träningsform som ska passa perfekt mellan spinningpassen. Eftersom att Carina har hört att det optimala är att blanda spinning och löpning så ska vi så klart pröva det. Så igår tog vi och prövade gerillacardio eftersom att sats inte har några grupppass efter tre på helgerna.
Gerillacardio går alltså ut på att man springer så fort man kan/vågar/orkar på löpbandet i 20 sek och vilar 10 sek. Sedan upprepar man det åtta gånger. Men jag och Carina missuppfattade det hela och sprang 20 sek och vilade 20 sek. Och sedan gjorde vi det betydligt fler än 8 gånger, svetten rann och lungorna brann. Fy fan vad bra vi var. Sedan gjorde vi lite magövningar och min nya favorit; knäböj på balansbräda. Inte att leka med...

Jag är riktigt motiverad igen. I veckan har jag allts tränat fyra gånger:
Måndag: Spinning
Tisdag: Spinning
Onsdag: Vila
Torsdag: Reaggeton, lite styrka
Fredag: Vila
Lördag: Gerillacardio, lite styrka
Söndag: Vila

Jag har inte lagt upp någon plan för nästa vecka än riktigt, men imorgon blir det spinning. Sedan ville Carina köra gerillacardio på tisdag och torsdag och jag är ju inte den som är den. Sedan blir det lite gerillacardio i helgen med eftersom att jag jobbar till tre både lördag och söndag. Jag är motiverad igen, och jag är lycklig.

Och Tessan, imorgon lovar jag att skriva om mina systrar. Planen för imorgon är att spinna, baka bröd, blogga och jobba kväll.

Dagens träning bestod av 30 minuter reaggeton-pass och sedan lite med betoning på lite styrketräning. Älskade i alla fall reaggeton, blev både svettig och flåsig. Sedan knäböj på balanboll, oh my det var tungt.

Avslutade reaggetonpasset med den här sången. Man kan ju inte låta bli att älska den.

Okej jag vet att ni inte skiter i mig. Men ni har blivit sämre på att komentera, ja det har ni. Inga undanflykter. Men jag har ju blivit sämre på att dela med mig också.

Så nu ska jag dela med mig lite om helgen då. Frida och Jssica kom ju i fredags, lagom till att jag kom hem från jobbet ungefär. Då vilade vi en stund eftersom de åkt bil 40 mil. Sedan tog vi tåget in till Oslo för att titta på medaljutdelningen på VM, det var så himla mycket folk så att vi inte såg något men vi skrek när Sverige fick ett silver utdelat i alla fall.

Jag och Jessica på medaljcermonin.

När medaljjippot var slut så så gick vi till Friday's och käkade där med Carl Vidar och Håkon. Älskar deras Oreo madness. Man hör väl nästan på namnet hur god den är? Tog ju ingen bild påd en såklart. Tog inga bilder under hela helgen, kameran låg fulladdad och klar på vardagsrumsbordet hela helgen. Alla bilder är alltså stulna av Jessica.


Utanför Friday's mötte jag, Jesica och Frida några fräna tjommar.


Och på väg ner för Karl Johann sprang vi på Charlotte Kalla. Coolt va?

Vi kom hem ganska tidigt på fredagen. Tack och lov, jag var mer död en levande efter en slitsam dag på jobbet. Efter tolv timmars sömn var vi alla tre ganska fräscha. Så Jessica och Frida gav sig av på shoppingtur till Strömmens storseneter. Jag var hemma och skulle ta det lite lungt. Men då ringer det på dörren och där står Alex och Carina. Härliga Alex och Carina. De var ute och gick tur och kom förbi med lite läsk och vindruvor. Lite häng med dem och sedan var det dags att fixa håret och kladda på ansiktet.
Middag med Jessica och Frida. Jag lagade en väldigt god oxfilé pasta med champijoner och paprika. Sedan gav vi oss iväg till essicas Kime där det blev singstar.


Frida och jag sjöng "Himlen runt hörnet" så att jag tro att de andra fällde både en och två tårar.


Mina snygga svenska kompisar.


Jag och Rampus. Han gillade min tröja...

Efter Singstar på Sverres vei så var det förfest i ett furuhem på Strömmen. Där lärde vi oss ett nytt spel och fick brownies. Sedan var ju jag tvungen att ta en sväng till Storgata där det var förfest också. Hann ha sönde en bänk där och ta praten med Tommy. Men från den förfesten var jag den enda som gick ut, men dte var i alal fall tre gentlemän som följde mig till krogen. Inne på Klimt hittade jag ju så kart ingen förren det stånge trots att jag säkert skickade 10 sms till olika personer och frågade vart de var. men när vi skullle gå hem så hittade jag dem i alla fall. Lyckades dock under ett svagt ögonblick med en dum grej utanför krogen så vi satt oss i en taxi hem fort fort. Men jag styrde upp i taxin. Fick kommentaren Först hatar man dig Clara, sedan älskar man dig. av Frida.
Vaknade i alla fall i lördags halvdöd, men efter lite McDonalds-mat och häng var jag redo och vinka av mitt fina besök. En prefekt helg, hurra.

Nu ska jag ta och laga mig lite middag till dagens kvällsvakt och sedan sticka iväg till jobbet. Börjar en timme tidigare på grund av personalmöte idag. Vet ni att det snöar för andra dagen i rad i jävla Norge???

Här visar jag mig männsklig och skör. Och vad gör ni? Ni skiter i mig. Skrattar mig rakt i ansiktet. Skärpning, för fan.

Men bara för att jag gillar er så lägger jag ut den här låten. Så kan ni börja gilla den lika mycket som mig.

Okej, så här är det. Efter att pappa dog så tappade jag motivationen att blogga. Eller kanske inte att blogga en att öppna mig och skriva personligt. Jag har skrivit om flera personliga saker som min tro och mina föräldrar, men det har allt vart på grund av listan. Men jag ska verkligen försöka bättra mig.

Men idag har jag i alla fall haft en bra dag. Vart på spinning och gjorde riktigt bra ifrån mig skulle jag vilja säga. Var igår kväll med. Älskar tjejen som har måndagsspinningen, även o mjag är besviken att hon bytt musik. Efter spinningen igår som jag, Hanne och Carina var på åkte vi hem till Hanne och lagade en sund middag. Jenny var också hemma och visade oss massa klipp på youtube. Sedan jobbade jag nattvakt inatt då, drömde mardrömmar och vaknade upp med ond nacke och onda tankar. Men tack och lov så messar Hanne då mig och säger att hon är redo för spinning. Så 09.45 satt jag på spinningcykeln och cyklade bort alla onda drömmar.
Efter det så skulle Hanne och jag bara ta en liten snabbis in på Gsport och se efter skor til Hanne eftersom hennes skor blev kvar i hytten på Kiel-båten. Men jag lyckades också hitta ett par rikigt bra skor till jobbet, mina gamla var så sjukt slitna. Ett par billiga och snygga gore tex, jag har alltid tyckt att gore tex är det fulaste som finns. Men de här var riktigt hyggliga och på tilbud med. Sedan köpte jag en vårjacka för halva priset med, från Norheim. Gore tex skor och Norheim jacka, jag börjar bli riktigt norsk jag...

Nej nu ska jag ta och masa mig iväg till en kvällsvakt. Tjilevippen.

Använd enbart låttitlar av EN artist för att svara stiligt på dessa frågor. Upprepa inte en låttitel. Det är lurigare än du tror! Posta igen som "Mitt liv enligt (artistnamn)" I dare you all! :p

Är du man eller kvinna?  Fröken Svår

Beskriv dig själv: Nästan perfekt

Hur du känner dig: Jag får liksom ingen ordning på mitt liv

Beskriv stället där du bor: Lång väg hem

Platsen du skulle resa till om du kunde åka var du ville: Köpenhamn och överallt

Hur du helst transporterar dig: Järnvägsspår

Din bästa vän är: Du som reser mig

Du och dina bästa vänner är: Någonting större

Hur är vädret? Vinter över ån

Favorittid på dagen: Under månen

Om ditt liv var en TV-serie, vad skulle den heta? Pollenchock & Stjärnfall

Hur är livet enligt dig? En stannfågel ger sig av

Beskriv ditt nuvarande förhållande: Du får mig

Din rädsla: Om du lämnade mig nu

Ditt bästa råd: Håll ut

Hur du skulle vilja dö: Lycklig och förvånad

Din själs nuvarande tillstånd: Sen du var här

Ditt motto: Elden

Imorgon får jag besök av Frida och Jessica. Trevligt att två före detta svenskar i norge kommer hit och hälsar på. Äntligen ska alla tre bo på Fjellhamar samtidigt. Även om det bara är för två nätter.

Ska bli myyyyyyyyyyyys.

Sedan pappa dörr har jag börjat glömma de mest underliga saker. När jag var hemma och pappa precis hade dött så glömde jag mina fyra sista siffror i personnumret. Jag kom ihåg Tessan och pappas. Och att pappas liknade mitt det kom jag ihåg. Så jag fick helt enkelt pröva mig fram tills jag kom rätt. Jag är fotfarande idag lite osäker på siffrorna. Men nu har jag två alternativ då.

Sedan var jag ju hemma i Norge och skulle hämta bilen. Då skulle ju jag och Tessan ta bilen til Hanne och hänga lite, men jag hittade inte dit. Jag snurrade runt på Fjellhamar och kunde inte för i världen inte komma på hur jag skulle åka för att komma dit. Jag fick till slut ringa Carina och be henne förklara vägen.

Idag hände det igen. Jag stod vid bankomaten vid bankomaten och skulle ta ut pengar och åter igen. Helt blankt. Slog koden två gåmger, fel, fel. Sedan gav jag upp i rädsla för att bli av med kortet. hade vart trist när jag har så många planer för helgen. Men nu när jag kom hem och kollade på min internetbank hade de ju en fin, fin funktion så jag kunde få se min pin-kod där. Jag hade aldrig listat ut den insåg jag, för det var som en helt ny kod för mig. Tack Swedbank. Ni är guld. Och jag kommer inte byta bort er om ni fortsätter vara så bra.

Men jag undrar vad nästa sak blir som försvinner ut mitt huvud? Detta följs med spänning.

Idag fyller mosters hjärta två år. Igår när Tessan berättade att han skulle få paket imorgon tog han sin lilla fåtölj och satt sig vid altandörren och väntade på tomten. Som jag älskar den lilla filuren.

Jag är troende skulle jag vilja säga. Jag är kristen. Min mammas del av släkten är troende (inte alla så klart). Mormor har vart kyrkvärd och ofta när jag är hemma och hälsar på så går jag i kyrkan. Jag är konfimerad och vart konfa-ledare. Jag ha alltid gått på kyrkis och liknande. För mig har alltid kyrkan vart en självklar del av min vardag.

Jag tror därför att jag har en ganska avslappnad inställning till min tro. Jag är kristen, jag tror på Gud och Jesus. And that's it liksom. Men jag är verkligen inte extrem, jag vill inte pracka på någon annan min tro. Alla får tro på vad de vill, min tro står inte över någon annans. Men min tro står över dem som säger att kyrkan och gud bara är bullshit. Tyvärr har jag inte mycket till övers för dem, för om jag inte prackar på dem min tro ska de inte behöva berätta för mig vad de tycker om det jag tror på. Jag vill inte dömas för att jag tror på gud för jag dömer inte dig för att du inte tror på det.

Jag har till exempel fått höra att jag inte kan vara kristen för att jag svär så mycket.  För mig är det ganska enkelt jag är kristen och tror att min kärlek till gud (vem hon/han nu är) räcker utan att jag ska dömas för att jag svär eller gör andra saker som kanske inte bibeln direkt rekomenderar. Jag köper inte allt som står i bibeln. Jag tror till exempel mer på Big Bang än Skapelsehistorien. Men vet ni, för den jag tror på är det helt ok. För min gud dömer inte mig för det. Min gud vet att jag inte är perfekt och dömer mig inte heller för det. Min gud är en kärleksfull gud som tar emot oss med öppna armar om vi ångrar saker som vi gjort fel. Och att vi svär mycket står inte högst på hans lista över fel som kan begås.

Det är det som är det fina med att ha en tro tycker jag, jag kan forma den lite hur jag vill. Jag tror på min gud och jag vet att flera kristna tror på samma gud som mig men de har ändå en helt annan bild av denna spännande gud. Sedan känenr jag egentligen att min tro är en ganska privat sak, ingen behöver bry sig om vad jag tror på så länge jag inte sakadar någon eller mig på grund av det. Men jag är inte en särskilt hemlig person men om någon inte vill diskutera sin tro accepterar jag det. Jag är inte särskilt keen på att disuktera min egen tro eftersom att jag mötts av en del fördomar när jag sagt att jag är kristen. Men det faktum att jag är kristen gör mig inte till en tråkig människa. Och hör sen!

Ibland tycker jag synd om människor som inte tror. För jag skulle inte stå ut med att inte tro på något. Som till exempel att pappa har dött nu då. Jag skulle inte kunna leva med att inte ha en idé om vad som hänt med honom. Jag tror på himlen och tror att min pappa är där med männsikor han älskar. Jag tror han väntar på mig där med sin varma famn. Jag tror på någon som förlåter mig när jag vill ha förlåtelse för saker jag gör och tänker som jag själv inte tycker är okej. Jag tror egentligen att alla männsikor tror på något men att de inte vet vilken etikett de ska sätta på det eller att de inte riktigt vet vad de tror på. Jag kanske inte ens kan sätta en kristen etikett på min egen tro, men det bryr jag inte så mycket om. Jag är kanske en liten liberal kristen helt enkelt.

Det här är vad jag tror på. Hoppas ni hängde med i mina tankergångar. Take it or leave it. Jag bryr mig fakriskt inte om vad ni tycker om min tro.

Jag hittade den här underbara bilden på mig och världens bästa kusin när jag gick igenom mina bilder.  Visst är han fantastiskt söt?

Georg min lilla kusin, han var så söt här. Han hade precis tappat framtänderna. Barn när de tappat framtänderna kan vara det sötaste som finns.  Det är när jag hade 20-års kalas. Vilket härlig kalas det var.

Sedan hittade jag den här bilden med. Och nu får ingen gråta. Den är ju så himla mysig.