Jag sitter här och knner att jag blir aldeles förvannad på folk, alldeles utan anledning. Eller utan och utan. Visst är det jobbigt att ta upp jobbiga frågor med sina vänner. Men ska man tro att människor inte bryr sig eller ska man tro att de inte vågar fråga mig. Frådan är vad som är mest hemskt?  Det måste vara att de inte bryr sig. Ibland känns det så. Som om man var relativt ensam i världen.

Jag önskar mest av allt just nu bara att jag vaknar lite tidigare på mornarna. Och somnar mycket tidigare på kvällarna. Man har så mycket tid att tänka på kvällarna. När jag är typ den enda av mina vänner som vänder på dygnet.

Nu vill jag bara ligga i min säng och vara helt tom i huvudet. Jag ska i alla fall prova att lägga mig i min säng.

Say what you say, I am listening, I am all ears