If I go crazy then would you still call me superman?

Jag har kännt mig som superwoman i ett par dagar kan jag villigt erkänna. Jag och Tessan har städat, bakat, kokat, griljerat och fejat så dte har stått härliga till. Handlat har vi med gjort. Jga är alldeles slut. Men det är imorgon jag egentligen behöver min energi. Fast jag tror att någonstans där inne i hjärtat finns det lite speciell energi för julafton undangömt med alla andra saker man ler när man tänker på.

För när jag tänker på imorgon ler jag. Jag känner att jag lyckats ganska bra med mina presenter. Vi har en underbar gran här. Vi har lagat god mat och gott godis. Det enda jag kanske ångrar såhär i efterhand är väl att vi gjorde skinka och köttbullar tillfrukosten imorgon, frukosten som vi ska äta hos Davids moster Lena och inte ska ha med något alls till. Vi trodde vi skulle vara hemma här och äta...

Sedan undrar jag lite varför man inte tidigare tänk på halvfabrikat, lussebullemix och mjukpepparkaksmix: I love you. För man hinner inte med allt när man har små barn här hemma. Säger jag som inte ens har barn, men jag har en liten krävande systerson sover här i ett rum brevid.

Dagens tack går till Kelly som hjälpte mig slå in klapparna och fixa med granen. Trevligt med sällskap när man fixar med julgrejer med, för det är det jag längtar efter nu. Att umgås. Umgås i stora lass.

Jag längtar efter att få krama pappa, mamma, systarna, John, mormor och morfar. Som jag längtar efter att få sitta ner med min familj och äta gott och skratta tillsammans. Säga vad man vill men julen är det bästa som finns eftersom att jag får hänga med världens bästa familj.

God Jul på er allihopa. Jag hoppas att ni får en lika trevlig jul som jag tänker ha!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback