Jag sittter på jobbet ska jobba natt inatt och har jobbat ikvæll. Jag sitter och tycker lite synd om mig sjælv, synd om mig før att jag ær trøtt och inte får sova æn, synd om mig sjælv før att jag har en riktigt killer huvudværk. Fast mest synd tycker jag om mig sjælv før att jag måste fixa det dær hjulet imorgon, jag måste inte bara plocka bort ett dæck och sætta på ett nytt jag måste få det andra lagat med...

Sedan øængtar jag lite hem med, det ær inte længe sedan jag var hemma men nu børjar min åka hemn klocka larma igen, den ær instælld på att åka hem lite oftare æn den borde. Tur att jag jobbar som en straffarbetare fram tills jag ska hem før tio dagars julferie. Tio dagar kunde inte kænnasmer lægligt efter den hær jobb perioden.

Jag har aldrig jobbat så hær mycket i hela mitt liv och kommer aldrig mer gøra om det. Jag har vart stændigt trøtt i tre veckor nu. Men det ær ju bara 5 veckor kvar tills julsemestern, dags att børja rækna ned tror jag bestæmt...