Jag var nyss uppåt sedan upptäckte jag min tabbe med högskoleprovet och damp ner i en dal. Men nu känner jag mig helt ok, Ewa min sambo och eviga optimist sa att livet är inte kört bara för att jag missar ett högskoleprov utan jag får bara ge mig fan på att klara det fett mycket bättre nästan gång.
Och jag är ju ändå halvt om halvt inställd på att börja plugga det våren -11. Då hinner jag ändå göra högskoleprovet två gånger.

Jag vet inte vad jag gör om jag inte kommer in på psykologprogrammet. Men det kan jag inte tänka på nu, jag måste se positivt på saker. Jag kan inte vara pessimist längre. Desstuom har jag lite fjärilar i magen när jag tänker på framtiden. 

Josse, Ewas vän och stöttepelare kom idag. Vi har ätit räkor, ost och kex och pratat om killar, bantning och allra mest utbildningar. Känns som en riktigt tjejkväll va?