Idag jobbade jag första dagen efter min sjukskrivning. Det kändes bra faktiskt, jag blev ju helt klart mer sliten än vad jag brukar bli av en dags jobb. Men det kan ju också bero på att jag vänt på dygnet. Jag somnade ju vid två nattentill idag och gick sedan upp halv sju. Det fungerar inte för mig. Jag behöver sömn, och massor av den.
Det har fakitskt hunnit hända en del på jobbet sedan jag var där sist. Två personer som inte borde vart hemma har fått fasta platser på sykehjemmet. Det är altid en lättnad. Trist för er att läsa jag vet.

För övrigt kommenterade ingen hur jag såg ut idag av brukarna, ju en fårgade om jag slått i armen. Ja, svarade jag bara. Även fast jag kommer med tre stygn i ansiktet och ett gul/rött öga så ser de det inte. Känns faktiskt som en lättnad.

Nu ska jag gå och jobba en natt och sedan dag igen imogon då. Hoppas på en fika med Ida och Jessica på eftermiddagen. Sedan en ledig lördag. Känns som jag behöver det även om jag inte hunnit jobba så mycket. Man får ta små steg.