Iförrgår kom Madde från huvudstaden och besökta mig. Så. Jävla. Kul. Te år sedan vi träffades, tre år. Herregud. Tre år är en evighet känns det som, men samtidigt känns det som det var tre veckor sedan vi möttes bara. Älskar sådana vänner, man kan liksom plocka upp tråden där man senast la den på en gång.

Först var vi hemma så Madde fick träffa mamma och Dahl. Sedan var vi så klart på snokarrunda och kolla vem som bodde vart med vem. Jag insåg dock att jag kom till kort när Madde frågade efter skvaller. Måste jobba lite på min skvallerradar. Och duktiga Madde som klarat körkortet fick köra, fick några små utbrott när hon körde för sakta. Men hon körde kanske sakta för att se vilka människor som bodde vart.

Men vad mysigt det är att diskutera gamla minnen. Och herregud vad minnen det fanns. Som Valborgsmässoaftonen vi firade i Maddes hem i Västermo och jag fick ett breakdown när vi skulle gå till brasan. Madde sminkade mig igen då, herregud vilket smink sedan, läppglanset satt på resten av kvällen. Det var silvrigt. Eller den gången vi campade med Jessica vid Sand om Madde vaggade mig till sömns. Eller nyårsafton då jag sov på en tom luftmadrass efter världens längsta bussresa och vi blev jagade på krogen. Vi har gått igen sjukt jobbiga grejer tillsammans och sjukt roliga med.


Nypår med mamma Hilton, då vi blev vittnen till världens festligaste zigenarslagsmål och Sandra la sina linser i tandkräm.